

Livet blir aldrig som man tänkt sig. Bra eller dåligt. Det är något vi inte kan veta nu. Allt förändras. Erfarenheter stärker. Men stärkandet behöver inte komma i samma sekund som man går igenom det dåliga. Minnen finns alltid. Det är något som aldrig försvinner. Jag har aldrig varit med om detta förut. Men bara för att det inte längre fungerar. Betyder det att vi som själsvänner försvinner? Det tror inte jag. Först, störst. Det kommer aldrig ändras.
För tillfället känner jag ingenting. Jag tror att jag blivit till en sten i mitt försvar. Hårda. kall. Men jag utvecklas. Allt blir till det bästa. Tillslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar